Maskerade för farligaste jobbet – inget har ändrats sedan olyckan

Tre i minuten, alltså en var tjugonde sekund. 4 300 tunga transporter rullar varje dygn på E18 förbi Bålsta, Enköping och Västerås i den ena eller andra riktningen.

Många av dem, speciellt tankfordonen, är märkta med två fyrkanter på bakpartiet. Tillsammans berättar skyltarna vad transporten innehåller, och därmed hur farligt innehållet är för människa och miljö.

Jag har försökt hitta uppgifter över hur många transporter av det här slaget som ska fram ett helt vanligt dygn. Räddningstjänsten vet inte antalet, inte heller polisen eller någon annan av de myndigheter jag kontaktat. 

Allra tätast är den här trafiken två eller tre timmar före och efter Östersjöfärjornas ankomst till Stockholm. 

Jag talar alltså om den alleuropeiska beteckningen ADB, Agreement Concerning Carriage of Dangerous Goods by Road. Kort sagt, farligt gods.

Övervakande myndighet är pappersorganisationen MSB, alltså inte Trafikverket eller Transportstyrelsen, som jobbar med trafikfrågor – också i verkligheten.

De kommunala räddningstjänsterna efter E18 får inte ens veta i förväg när de allra farligaste transporterna passerar genom ”deras” område. Lika illa för polisen. 

Ändå är det främst den lokala räddningstjänsten som ska göra jobbet. Kommer larmet om ett haveri, så kommer den. 

Så var fallet den 18 december 2021. Alltså för två år sedan.

Då välte en tankbil med 30 ton koncentrat av det giftiga ämnet fenol på infarten till rastplats Frösvi, mellan Enköping och Västerås.

Räddningstjänsten i Enköping-Håbo förstärktes snabbt med enheter från både Västmanland och Stockholm. Plus tungbärgare och ambulansenheter.

Tre och ett halvt dygn senare: Tankbil och släp står på egna hjul. Det blev, tack och lov, aldrig någon katastrof. Fenol är ändå inte att leka med. Risk för frätskador, farlig att inandas och en självklar risk för miljön.

Det dröjde ytterligare två månader innan röjnings- och saneringsarbetet var klart. När ärendet kunde avslutas visade almanackan på april. Olyckan hände alltså i december. Totalt hade över 200 personer varit engagerade.

Fordonets försäkringsbolag stod naturligtvis för bärgningen. Men när det gäller Räddningstjänstens och saneringspersonalens förbrukade och, i något fall, förstörda utrustning, är betalningsansvaret inte lika självklart. 

Grundregeln är fortfarande, knepigt nog, att skattebetalarna i den kommun som motorvägen passerar igenom, måste stå för notan. Till saken hör att den kommunala Räddningstjänstens utrustning är dyra saker. 

De heltäckande kemdräkterna kostar bara de 40 000 kronor styck! 

Om du ser en olycka där något av de inblandade fordonen har röda skyltar på bakpartiet?

Svaret är enkelt, ring larmnumret 112. Mer kan du inte göra. Och ska inte heller.